Den svenska säckpipan
Stämning
|
|
Den här sidan handlar om hur jag får mina rörblad att fungera bra i
spelpipan, dvs hur jag anpassar dem till pipan, och stämmer pipan. (Därmed
inte sagt att det inte finns andra sätt att göra detta på.)
Jag tar dessutom upp några saker som gäller speciellt för bordunrör.
Om du ännu inte har läst avsnittet om
rörtillverkning föreslår jag att du
gör det först. Även om man inte tillverkar dina egna rör, är det bra
att veta ungefär hur det går till när man ska lära sig justera
dem. Framför allt behöver man känna till vissa namn och begrepp. Jag
antar här att vi redan har ett rörblad som i sig självt redan
låter ungefär rätt.
För att kunna sticka in röret i pipan kan man behöva skrapa av lite
material från rörbladets öppna ände. I så fall, tunnar jag ut det
genom att skära med en vass kniv. Mina rörblad är uppåtskurna, så jag
hyvlar från alldeles under tungspetsen mot den öppna änden, hela vägen runt. På
sätt blir det en kant alldeles under tungspetsen, där röret plötsligt
blir tjockare. Detta hindrar rörbladet från att tryckas för långt
in i pipan av lufttrycket.
Röret ska passa precis i pipan, dvs sitta ganska fast och utan läckor mellan
rörets yttervägg och pipan innervägg. Om rörbladet är för tunt kan man
göra det tjockare genom att linda lite vanlig tejp runt änden. Ett
uppåtskuret rör ska stickas in så långt att tungans spets hamnar så
nära pipan som möjligt, utan att slå i den.
|

Stämning av spelpipa. Killen till höger heter Håkan Sjöö. Foto: Anne-Marie Eriksson
|
Tre sorters ostämdhet
Spelpipan kan vara ostämd på tre olika sätt:
- Mensuren är fel - skalan är ihopskjuten eller utdragen, dvs
avståndet mellan tonerna i skalan är fel.
Den viktigaste parametern för att kontrollera detta är tungans
höjd över kroppen. Lyfter man tungan kortar man avståndet mellan
tonerna i skalan (tränger ihop den). Sänker man den ökar man
avståndet (drar ut den).
Jag föredrar basning som metod att justera detta. Om man har
en stämtråd under tungan kan man annars justera höjden genom att
ersätta den med en tråd av annan tjocklek, eller flytta på den. Att
flytta stämtråden mot tungroten, dvs att göra den fria delen av tungan
längre, har ungefär samma effekt på skalan (men motsatt på
tonkvaliteten) som att lyfta tungan och vice versa.
När ett rörblad väl är färdigt och inspelat behöver man sällan justera
mensuren.
- Skalan som sådan låter bra, dvs tonerna i den stämmer väl
med varandra, men hela skalan är för hög eller för låg. Den borde
flyttas ner eller upp.
En tyngre tungspets flyttar hela skalan nedåt. En lättare tungspets
flyttar den uppåt. Att tynga ner tungspetsen gör man enklast genom att
kleta på lite bivax. Inte för nära kanten - vi vill inte att tungan
klibbar fast mot kroppen.
Motsatsen, att lätta tungspetsen, är alltså enklast om det finns bivax
på den. Då plockar man bara bort lite. Om det inte finns något bivax
kvar att ta bort, skär jag bort material från själva tungspetsen med
en vass kniv. Till en viss gräns förstås - man vill inte skapa några
läckor.
Om man har en gördel kan man flytta den. Att flytta gördeln mot
tungroten (dvs att göra tungan längre) flyttar skalan nedåt och
vice versa. Denna justeringsmetod har enligt min erfarenhet
större bieffekter än bivax-metoden ovan - tonerna i övre halvan
av skalan flyttar sig mer än de i nedre halvan. Men för små
justeringar fungerar det bra. (Även med bivax-metoden flyttas
övre halvan av skalan mer än den nedre, men det är inte alls
lika märkbart)
- Enskilda toner är felstämda.
Om en enskild ton är för hög, kan man sänka den genom att trycka ner
lite bivax i övre delen av fingerhålet för den tonen. I praktiken
flyttar man ner fingerhålet en liten aning (och gör det mindre).
Att hjälpa upp en enskild ton som är för låg är besvärligare, om det
inte finns något bivax i fingerhålet att plocka bort. Först bör man
kolla att pipans lopp är rent - genom att ta ut rörbladet och titta
rakt igenom pipan. Smuts i pipan kan ge förvånansvärda effekter på
stämningen. Jag använder en vapenborste till en luftpistol att göra
rent med, om det behövs, men man kan också låta ett 4mm-borr trilla
genom pipan fram och tillbaka några gånger.
Om tonen är i den nedre halvan av skalan, bör man kolla att man
inte har några läckor i den övre halvan (mellan fingrar och fingerhål,
under eventuella klaffar eller mellan rörbladet och pipans
innerväggar). Läckor i övre halvan av pipan kan ha märkliga effekter
på tonerna i den nedre skalan.
Som en sista utväg, kan det hända att man måste fila upp
fingerhålet. Jag filar i så fall på den övre, inre kanten av
hålet med en smal rundfil. Men, bara om jag är absolut
säker på att allt annat är OK och att just detta fingerhål är ostämt
för flera olika rörblad.
|
Att stämma saker i rätt ordning
När jag stämmer spelpipan gör jag det i en viss ordning:
- Jag lyssnar på röret självt. Ljudet ska vara skarpt och stadigt,
något ovanför tumhålstonen på pipan (E) (Ljudexempel).
- Efter att ha stuckit in röret i pipan börjar jag sedan med att
kontrollera att tonen A ligger ungefär rätt.
- Nästa sak att kontrollera är intervallet mellan A och höga
E. Det är just nu viktigare att detta intervall stämmer bra
än att A ligger precis rätt.
- Först när intervallet mellan A och höga E är OK, flyttar jag
hela skalan så att A hamnar rätt (på 440Hz). Förhoppningsvis är jag
redan så pass nära att sidoeffekterna jag skrev om tidigare, när man
flyttar skalan, inte förstör intervallet mellan A och E. Om det gör
det, går jag tillbaka och justerar detta igen (steg 3).
- När A ligger rätt och intervallet mellan A och höga E också
är bra, brukar faktiskt de andra tonerna på pipan ligga ganska bra de
också. Ett undantag är vanligt, dock - låga E - men den väntar jag med.
Jag justerar de andra tonerna individuellt om det behövs först.
- Låga E är så ofta ostämd att jag alltid har en gummiring i närheten
av det hålet (en avklippt bit av en cykelslang) som jag kan flytta på
för att delvis täcka övre delen av hålet. På vissa pipor kan man
vrida änden på spelpipan för att stämma denna ton (en korkbit
täcker/avtäcker då hålet från insidan). Jag kollar denna ton mellan
varje låt jag spelar och stämmer till och med om den ibland
medan jag spelar (med hjälp av mitt högra lillfinger). Ett lågt E
som plötsligt låter ostämt kan också tyda på att man inte täcker
för vänsterhandens fingerhål ordentligt. En liten läcka i övre
halvan av skalan kan påverka de nedersta tonerna på pipan en hel
del.
- Föregående punkt betyder också att låga E inte är lämplig som
referens när man stämmer bordunen. Det är bättre att stämma
bordunen mot A eller H på spelpipan. Mer om borduner nedan.
|
Luftåtgång och ljud
En svensk säckpipa ska inte vara tungblåst. Om man behöver fylla på
luft i säcken oftare än var femte sekund när man spelar är det något
fel.
Om säcken och backventilen i munstycket är lufttäta återstår
rören. Ett rör som kräver för mycket luft låter antagligen fel i pipan
också. Man kan jämföra sin säckpipas ljud med en inspelning av någon
annans svenska säckpipa i samma tonart. Om man jämför ljudet
med två andra rörbladsinstrument - klarinetten och munspelet - ska
ljudet av säckpipan ligga närmare munspelets än klarinettens. Men
olika säckpipor låter olika, även om man jämför instrument gjorda av
samma tillverkare.
Om tungan på rörbladet är för högt lyft, eller för tjock, blir pipan
tungblåst och den låter antagligen illa (skriker eller skorrar) om man
släpper efter lite på trycket. Ljudet ligger närmare klarinettens.
Ljudet ska vara skarpare än så, men det är svårt att förklara i ord.
|

Workshop i säckpipans hus (Torupillitalu) i Estland. Jag visar
upp svenska säckpipor och hur man gör rörblad. Foto: Mikael
Larsson
|
Bordunrör
Att göra bordunrör är enklare än att göra spelpiperör, eftersom
bordunröret bara behöver fungera för en ton eller två. Å andra sidan
finns det för bordunrör ett stabilitetsproblem att lösa, som man
normalt inte bryr sig om för spelpiperör - borduntonen ska inte
variera med säcktrycket.
Instucket i en pipa kan ett rörblad i teorin bara vara stabilt för en
enda ton (en frekvens). På spelpipan brukar denna stabila punkt hamna
i närheten av skalans mitt. Om man spelar en ton ovanför den punkten
och trycker hårdare på säcken glider tonen upp (om inte rörbladet slår
lock). Om man spelar en ton nedanför den stabila punkten och ökar
trycket går tonen ner. På spelpipan utnyttjar man ibland den här
effekten till att nå extra toner, utanför den normala skalan (lyssna
på Brudmarsch från Dalby, till
exempel). Men, om man gör det, ska borduntonen ändå stanna kvar där
den är. Vi vill alltså att bordunens stabila punkt ska vara
borduntonen själv!
Detta styr man enklast med tungspetsens vikt (eller längd, antar jag,
men själv gör jag aldrig så). Ökar man vikten sänker man den
stabila punkten och vice versa. Alltså, om borduntonen glider uppåt
när man ökar trycket ligger man ovanför den stabila punkten och man
bör därför ta bort lite vikt från tungans spets. Det finns en engelsk
minnesregel som kanske gör det lite lättare att komma ihåg: "if
the drone goes sharp, sharpen the blade". Om borduntonen glider ner
med ökat tryck, lägger man följaktligen på lite vikt istället.
Den riktigt uppmärksamme läsaren har här upptäckt en liten
motsägelse. Om bordunen ska ha en stabil punkt vid låga E, dvs lägre
än spelpiperörets normala stabilitetspunkt, borde bordunrör göras
något längre än spelpiperör. Men på sidan om rörbladstillverkning kan
man läsa att Alban Faust rekommenderar att man gör dem lite kortare
(35 mm istället för 37 mm). Hur går det ihop?
Jo, det finns en annan stabilitetspoäng med vax på tungspetsen också -
lite vikt där minskar risken för röret att slå lock. Därför gör man
ibland rörbladstungan på bordunrör avsiktligt lite för kort, så att
man sedan måste kompensera med en rejäl klump bivax på tungspetsen
(som då alltså slår tre flugor i en smäll - stämmer ner bordunen,
flyttar ner den stabila punkten och minskar risken för att den lägger
av).
|
Justeringstabeller
Jag avslutar den här sidan med två sammanfattande tabell över vad som
händer när man gör olika saker med ett rörblad, och hur man kan lösa
olika problem som dyker upp.
Effekter av olika justeringar
Justering |
Hur gör man |
Effekt |
Lyft tunga |
Basa upp den (se sidan om
rörbladstillverkning), för in en stämtråd under tungan, eller byt
ut stämtråden(*) mot en tjockare. |
Hela skalan sjunker och krymper (övre halvan
sjunker mer än den nedre). Ljudet blir råare och starkare. Röret
kräver mer luft. Pipan kan skrika eller skorra när man spelar låga
toner (i synnerhet om man basade bara vid roten). Stabilare
ton. Mindre risk att röret slår lock. I extremfall kan röret
tystna utan att slå lock, dvs släppa igenom luft men ändå inte
låta. |
Sänkt tunga |
Basa ner den (se sidan om
rörbladstillverkning) eller byt ut stämtråden(*) mot en tunnare. |
Hela skalan stiger och blir vidare (övre halvan
stiger mer än den nedre). Ljudet blir finare och svagare. Röret
kräver mindre luft. Mer instabil ton. Större risk att röret slår
lock. |
Tyngre tungspets |
Lägg på lite bivax. |
Hela skalan sjunker. Mindre risk att röret slår
lock. Flyttar den stabila punkten i skalan nedåt. |
Lättare tungspets |
Ta bort bivax från spetsen eller skrapa av material
från den med en vass kniv. |
Hela skalan stiger. Större risk att röret slår
lock. Flyttar den stabila punkten i skalan uppåt. |
Tunnare tunga |
Hyvla eller skrapa med en vass kniv utmed hela
tungans längd. |
Hela skalan sjunker och krymper. Ljudet blir finare
och svagare. Röret kräver mindre luft. (Samma skaleffekt som när
man lyfter tungan, men motsatt ljudeffekt.) |
Längre tunga |
Flytta gördeln(*) mot roten. |
Hela skalan sjunker, den övre halvan lite mer än den
nedre. Röret kräver lite mer luft. |
Kortare tunga |
Flytta gördeln(*) mot spetsen. |
Hela skalan stiger, den övre halvan lite mer än den
nedre. Röret kräver lite mindre luft. |
Längre fri del av tungan |
Flytta stämtråden(*) mot roten. |
Hela skalan sjunker och krymper. Ljudet blir finare
och svagare. Röret kräver mindre luft. Större risk att röret slår
lock. |
Kortare fri del av tungan |
Flytta stämtråden(*) mot spetsen. |
Hela skalan stiger och blir vidare. Ljudet blir råare och
starkare. Röret kräver mer luft. Mindre risk att röret slår
lock. I extremfall kan röret tystna utan att slå lock, dvs släppa
igenom luft men ändå inte låta. |
(*) om du har en ...
|
Några vanliga problem och förslag på lösningar
Spelpipan |
Problem |
Åtgärd |
Pipan är trögblåst, ljudet är hårt och "instängt" |
I första hand, sänk tungan eller flytta stämtråden(*)
mot tungroten.
I andra hand, tunna ut tungan. |
Avståndet mellan A och höga E är för litet |
Sänk tungan eller flytta stämtråden(*) mot tungspetsen. |
Avståndet mellan A och höga E är för stort |
Lyft tungan eller flytta stämtråden(*) mot tungroten. |
Hela skalan är för hög |
Tyng ner rörbladets tungspets med lite bivax eller
flytta gördeln(*) mot tungroten (större bieffekter). |
Hela skalan är för låg |
Ta bort bivax från tungspetsen eller flytta gördeln(*)
mot tungspetsen (större bieffekter).
Om du vill lätta tungan, men inget bivax finns (kvar) att ta bort,
skrapa bort material från själva tungspetsen, med en vass kniv. Om
tungspetsen är för tunn, bind på en gördel vid tungroten (om du
inte redan har en - flytta den mot tungspetsen, i så fall) |
En enskild ton i skalan är för hög |
Peta ner lite bivax i övre kanten av fingerhålet. |
En enskild ton i skalan är för låg |
I turordning (tills problemet är löst):
- Ta bort bivax ur fingerhålet.
- Borsta ur pipan.
- Kontrollera att allt är tätt ovanför denna ton
på pipan. Prova att trycka fingrarna hårdare mot
pipan än du brukar, för att se om det påverkar
stämningen av tonen du har problem med. Om det gör
det täcker du inte för fingerhålen ordentligt.
- Prova ett annat rörblad.
- Prova ett till, helst fler.
- Fila med en smal rundfil på den övre inre
hålkanten. Om du inte vill göra det (vilket
är förståeligt) återstår bara att sänka alla
andra toner på pipan.
|
Bordunen |
Problem |
Åtgärd |
Borduntonen stiger vid ökat säcktryck |
Ta bort bivax från tungspetsen.
Finns inget (kvar) att ta bort, skrapa bort
material från själva tungspetsen, med en vass
kniv. Om tungspetsen är för tunn, bind på en gördel
vid tungroten |
Borduntonen sjunker vid ökat säcktryck |
Lägg på lite bivax på tungspetsen. |
(*) om du har en ...
|
(Rörtillverkning) Föregående sida || Nästa sida (Syntetiska rör)
|